Folk kanske tror att man inte kan sakna någon man aldrig träffat men jag vet att det går för jag är en utav dom som gör det.  Jag vet att du var en underbar person inte perfekt för det är ju ingen men älskad det var du och det måste ju ha funnits skäl till varför. Jag önskar verkligen att jag fått träffa dig men livet ville något annat men jag vet att du finns i både våra tankar och hjärtan. Jag kan ibland sitta och fundera hur det skulle ha varit om inte just du fått cancer, kanske skulle du sitta bredvid farfar när han löste korsord och sticka eller kanske inte. Men jag är säker på att du skulle älska och bli älskad utav dom omkring dig.   Det finns många bilder på dig och saker du gjort som påminner mig om dig, som dockan som du gjort den kramar jag varenda gång jag är hos farfar och den röda pallen är i mitt rum så jag kan kolla på den och tänka på dig när jag vill. Jag hoppas att du har det bra där du är och att vi någon gång äntligen ses och att jag kan krama dig istället för dockan…

Till Farmor som alltid finns i mitt hjärta